Ur Jonas Gardells passionsspelet.

En dag föreslog han klassens ledare att de skulle leka en lek. "Var-snäll-mot-Hampus-leken" hette
den och gick ut på att vara snäll mot Hampus. Han skulle varje dag sätta poäng på kamraterna, och
den som vid terminens slut uppnått flest skulle vinna första priset, tio kronor. Med hela sin förmåga
att måla upp fantastiska saker beskrev han de fina priser som väntade kamraterna. Kalle Anka-pockets,
jättepåsar med sega ormar och allt vad det var.

Det var tyst en liten stund. Sedan gav den rödhårige med de gula tänderna och den dåliga andedrakten
och som var slängd i matte och som aldrig var sjuk Hampus tre sådankar och sa: "Dom här ska du ha."
Sedan var det fritt fram att tycka om Hampus igen. Som genom ett trollslag var Hampus ställning den
motsatta. Man tävlade om att få vara honom till lags, ställa upp hans stol på skolbänken efter dagens
slut få följa med honom hem och leka. Man till och med fuskade i kula så att man själv förlorade och
Hampus vann. 

Genom att vara snäll mot alla, rolig för jämnan och ljuga mer än någonsin lyckades Hampus småningom
få vännerna att glömma det ursprungliga skälet till varför de var snälla mot honom, och han blev en av dem."




namn:
kom ihåg mig!

mail:

blogg:


kommentar: