jag ska dansa fastän hjärtat brister, det går sönder i takt med vasen i marken

Minnena kommer för alltid ha etsat sig fast och kemin är oundviklig, vi förstår varandra på ett sådant makalöst sätt men vi missförstår också så lätt. Vi lever på olika plan men på ett harmoniskt vis dansar vi då och då i den blomsterklädda hissen som på automatik för oss mellan våningar på högt och lågt. Är vi för fega för att hitta rätt eller för säkra i ovissheten på plan 4,5? Är vi rädda för sanningen eller trygga i den dramatiska, känslofyllda berg- och dalbanan (som även är vår ovisshet?) Suddigt, lent och vackert, eller skarpt, kantigt och klart?

Drömmen om en felfri siluett eller verkligheten i sanningens konturer?


lisa

åh så bra och så rätt och jag har varit där så många gånger.

2011-03-07 | 06:33:52
http://fjantlisa.blogg.se/
lisa

(på den hemska och himmelska och underbara och förtvivlade våning 4.5 alltså)

2011-03-07 | 06:34:42
http://fjantlisa.blogg.se/



namn:
kom ihåg mig!

mail:

blogg:


kommentar: