du var solskenet och jag var ensam

unkwn] idag var det inget alarm som väckte mig och jag har egentligen ingen tid att passa och kanske början sommarlovskänslan
krypa sig på ändå på något vis. Kreativiteten brukar vid den här tiden på året villas bort eller komma tillbaka och den ligger där nu.
Bland hårrufs och bakom ögonen och i fingrarna. 

Och denna dagen ska bli bra för ska jag cykla ner till staden och strosa runt med en fin flicka och en fågel viskade i mitt öra att jag
ska ordna mitt kaos till hår också. Ikväll ska jag träna för första gången på hur länge som helst känns det som och sen ska jag
mysa med min madre och sen får man bara se vart natten för en. Inga förbindelser mina vänner.
Men nu ska jag teckna.




namn:
kom ihåg mig!

mail:

blogg:


kommentar: