dream big

Har ni tänkt på hur inskränkt man blir egentligen, då man bänkar sig framför tvn "oohar" och "aahar" åt folk som följer sina drömmar, reser och ser platser, jobbar för vad dem brinner för och vet vart de är och vart de vill komma, hur de finner sig själva och följer sina instinkter? Hur man gör sig bekväm för att röras av andras väldåd och hur man sedan säger till sig själv eller någon annan hur fint och moget och fantastiskt och bra det är av personen i fråga, och åh hur man önskar att det var en själv?

Ingenting är omöjligt. Jag får panik av att sitta och drömma mig bort för att jag känner mig så bunden och fast i allt och ja jag vet det kommer en tid för mig med men den tiden borde vara nu för allt vi har är ju nuet, eller hur? 

Jag vill se världens alla hörn och jag vill hoppa bungyjumping och jag vill skriva en bok och jag vill bo i en takvåning med stora glasfönster i London och jag vill våga mig upp i Eiffeltornet och jag ska fanimig göra det också. Det och så himla mycket mer.

Emma

efter din tid på gymnasiet reser vi.

2011-01-27 | 12:20:36
http://classicreeboks.blogg.se//
ebba

Tyvärr så tar ju skolan upp en onödigt lång tid i ens liv (enligt mig). Men jag tror man måste göra det bästa av den tid man har i skolan, för man vinner ju mer av att gå i den än att inte göra det. Oftast :P

2011-01-27 | 12:51:17
http://ebbahj.blogg.se/
martina

tänker precis som dig.

vill även bo i london jag med.

2011-01-30 | 21:53:18
http://mtina.blogg.se/



namn:
kom ihåg mig!

mail:

blogg:


kommentar: