för ett år sedan tänkte jag stort och jag tänkte mycket

Det skulle räcka med en omfamning. En kyss eller en kram. Att bara ha, någon. Någon vid sin sida man kan säga allt till och som kan pussa bort det onda på endast några sekunder.
Det skulle räcka med en blick, en blick full av kärlek.

Eller två läppar som formar ord av kärlek. Ord över huvud taget. Formar orden och sedan ler, ler mot mig mer och mer tills mina knän inte längre kan hålla mig stående. Kärlek. En hand att hålla i min, ett par ögon att drömma sig bort i och en rosenbädd med kärlek i varenda rosenblad.
All denna kärlek, all dens komplikationer och all dens lyckofenomen. Kärlek. Bara ordet. Kärlek. Jag blir förvirrad, illamående, pirrig och lycklig. Att ett enda ord, kan omfatta ett så stort område.

Som sagt, förvirrande.
Blir ofta helt kluven av tanken. Vad innebär "kärlek"? Är det endast ett påhitt som folk lärt sig leva efter, eller en livstid man har försökt markera med ett simpelt ord? Kärlek. Så många meningar, känslor, på sex bokstäver. Hur kan det räcka?

Jag mår rättså bra nuförtiden. Jag tror det, iallafall. Ångestattackerna är rättså dämpade, och det kan bero på sällskapet jag har under dagarna. Jag vill aldrig vara ensam. Jag hatar, att vara ensam. Det är en rejäl anledning till mina sömnproblem, är jag ensam sover jag inte. Jag kan inte somna utan att garderobsdörren är stängd i skräck av att någon ska vara där inne. Jag kan inte sova utan att titta under sängen ifall någon är där, som skulle kunna hugga mig med en kniv i ryggen när jag sover. Jag kan inte sova utan min nalle, inte när jag är ensam. Haha, femton år och kan inte sova utan sin nalle. Men den har en sådan speciell betydelse för mig. Jag behöver hålla om något eller ha någon som håller om mig. Därför har jag min nalle.

Jag är väldigt rädd av mig som person. Rädd för det mesta. Rädd för att vara ensam, rädd för att inte klicka med nya människor. Jag är höjdrädd. Vet inte ifall det är att jag är rädd för att falla eller för att slå i marken. Paniken av att flyga utan något som fångar mig, eller paniken av slaget? Jag vet inte. Mörkrädd. Rädd för att gå ensam när det är sent, rädd för mörka gränder, rädd för mitt rum och vad som kan gömma sig i mörkret utan min vetskap. Kanske är jag i allmänhet rädd för att inte veta? Inte veta vad som väntar mig, inte veta vem jag kan stöta på eller inte veta vem jag kan få känslor för.

Min största rädsla är nog kärlek. Kärlek och det som kommer med. Att bli sårad. Då det hänt allt för många gånger för mig att hantera. Kärlek, är en risk i sig. Man sätter sig själv där ute, man öppnar upp sig själv utan att veta ifall man har en vägg att luta sig tillbaka på. Rädd för att kastas ner i en avgrund av smärta. Rädd för att saker inte ska visa sig vara för det man trodde. Därför jag oftast hamnar i "temporary loving." Ingen kärlek, inga starka känslor för jag är fortfarande inte redo för sådant. Men en förälskelse, en sommarflirt. Mer är jag inte redo för. Men jag är ung och nu är det dags för mig att leva. Jag ska leva som som jag aldrig levt, jag ska vara lycklig och göra allt för att vara det. Inte gräva ner mig i tankar om det förflutna. Jag måste lära mig att lägga det förflutna bakom mig. Varje dag är en ny dag. Jag ska lära mig att göra så att varje dag räknas.


Femton år med så mycket problem, med så mycket ångest och med så mycket oro.
Vemär jag nu, ett drygt år senare? Samma jag, samma rädslor, samma tankar.
Kanske med ett nytt perspektiv. Kanske.

Johanna

oj, otroligt fint skrivet

2010-09-29 | 11:26:42
Johanna

sv: bilder med den på kommer inom en snar framtid! :)

2010-09-29 | 14:57:25
http://fashionfever.se/
josse

jag känner igen mig så väl. vi är lite lika på något sätt.

fint skrivet btw:)

2010-09-29 | 20:50:42
http://jjosefinebackman.blogg.se/
ida

Dina texter du skriver är så otroligt fina.

2010-09-29 | 22:35:03
http://idacarlen.devote.se
ebba hj

well, du skriver sjukt bra. Jag gillar dig, du är häftig:)

2010-10-01 | 17:27:37
c

underbart skrivet.

2010-10-03 | 00:20:15
http://dailydoseofimagery.blogg.se/
chanel

Another exceptional Mother's evening shock believed can be to purchase a diamond center pendant necklace.




namn:
kom ihåg mig!

mail:

blogg:


kommentar: