right through me

Denna skärande, ilande, frenetiska, obehagliga känslan. Denna nedtrampande, huggande, intensiva känslan som bara inte vill försvinna. Något är bara så himla fel. (Varför är det alltid så? Något som säger nej, något som håller mig tillbaka?)
Hur agerar man då man känner sig fångad i sig själv? Och varför grämer man sig över tystnad?
Varför grämer man sig över idioter?


Becka

Jesus is the answer, typ :)

2010-11-05 | 19:43:05



namn:
kom ihåg mig!

mail:

blogg:


kommentar: