I'M MISSING YOUR BED, I NEVER SLEEP.

Det började när jag för ungefär två-tre år sedan hade en vän som stod mig riktigt nära. En sådan vän som man delade sina smärtor med, visade alla ens dåliga sidor för och som man kunde ligga timmar med och gråta inför, ömka sig. Även en sådan vän som man kunde vara så sjukt löjlig med, som man kunde skratta åt allt med och som skulle vara ens första (och enda) alternativ att åka till ifall man bestämde sig för att rymma hemifrån.
Hon lyssnade alltid på Dashboard Confessional, och hade en stor poster över hela hennes vägg med en bild av dem. Hon fick då också mig att lyssna på dem, och deras låtar ger mig fortfarande rysningar då och då. Jag vet inte ifall det beror på nostalgin över det hela eller vad vi gjorde när jag hörde låten första gången eller bara doften av hennes lägenhet som ibland kan komma tillbaka till mig. Jag kom ändå till att börja älska musiken, och jag saknar vännen jag en gång hade som helt plötsligt blev någon helt annan. Klicka här för en spellista med mina favoritlåtar av dem.

This night is wild, so calm and dull. These hearts they race, from self control. Your legs are smooth, as they graze mine. We're doing fine, we're doing nothing at all. My hopes are so high that your kiss might kill me, so won't you kill me, so I die happy. My heart is yours to fill or burst, to break or bury, or wear as jewelery, which ever you prefer.

Stina

Det är alltid tråkigt när sin bästa vän blir någon annan.

2010-07-06 | 14:04:52
http://huntinghighandlow.blogg.se/



namn:
kom ihåg mig!

mail:

blogg:


kommentar: